Gravand
Anders Andersson | 30 augusti, 2009Sent på em åkte Lien och jag iväg för att spana in någon spännande pippi. Vi fann en ung gravand vid de översvämmade åkrarna vid lunedet. Nytt sverige x för oss båda. Jag tog massvis med bilder och vid en snabbgenomgång så fann jag dessa två bilder som får duga att visa upp.
Gravand (Tadorna tadorna) är en andfågel som tillhör släktet gravänder (tadorna) som utgör den egna underfamiljen Tadorninae inom familjen egentliga andfåglar (Anatidae). Till utseende, rörelsemönster och flygstil liknar gravänderna mest gässen.
Gravanden i Sverige
I Sverige häckar merparten på de sydliga kusterna, både på ost- och västkusten, samt Öland och Gotland. På ostkusten är den vanligast från Uppland och söderut. I inlandet förekommer gravanden vid Vänern, Vättern och i Skåne.
Under 1900-talet har antalet häckande par kraftigt varierat i Sverige. I början av seklet minskade beståndet kraftigt i hela Östersjöområdet men senare under 1950-talet ökade antalet igen, bland annat på grund av fridlysning i Danmark. Idag uppskattas beståndet till mellan 10.000 och 14.000 häckande par.
Gravanden i Sverige [redigera]I Sverige häckar merparten på de sydliga kusterna, både på ost- och västkusten, samt Öland och Gotland. På ostkusten är den vanligast från Uppland och söderut. I inlandet förekommer gravanden vid Vänern, Vättern och i Skåne.[1]Det finns få uppgifter om gravandens svenska utbredning i historisk tid. Dock finns det fossila fynd från Birka, och från 1700-talet finns enstaka uppgifter om häckande gravand i Stockholms skärgård, vilket kan tyda på att arten tidgare hade en nordligare häckingsutbredning i Sverige.Under 1900-talet har antalet häckande par kraftigt varierat i Sverige. I början av seklet minskade beståndet kraftigt i hela Östersjöområdet men senare under 1950-talet ökade antalet igen, bland annat på grund av fridlysning i Danmark. Idag uppskattas beståndet till mellan 10.000 och 14.000 häckande par.Det finns få uppgifter om gravandens svenska utbredning i historisk tid. Dock finns det fossila fynd från Birka, och från 1700-talet finns enstaka uppgifter om häckande gravand i Stockholms skärgård, vilket kan tyda på att arten tidgare hade en nordligare häckingsutbredning i Sverige.
källa:sv.wikipedia








