Menu

asddas

Hur stress påverkar arbetsmiljön

0 Comment

Många människor har upplevt stress på arbetsplatsen. Ibland kan det vara bra att känna sig lite stressad. Det ger oss nämligen möjligheten till att fokusera på våra arbetsuppgifter. Om du däremot alltid är stressad på jobbet kan det i längden leda till psykisk ohälsa.

Som arbetsgivare måste du ge medarbetarna möjlighet till att varva ner, även på arbetstid. Vissa perioder bör präglas av återhämtning. De anställda bör också få de rätta verktygen för att kunna hantera stressen. Detta kan bland annat ske genom utbildning och coachsamtal. Med https://basutbildarna.se/ ligger du alltid steget före.

Konkreta konsekvenser av stress 

De riktiga konsekvenserna brukar visa sig efter ett år eller mer. Ibland kan det dock gå fortare. Ur ett medicinskt perspektiv brukar man emellertid säga att det tar lång tid att bygga upp utmattningssymptom och liknande besvär.

  • Koncentrationen är det första som brukar bli lidande när arbetsplatsen är för hektisk. Som vi har nämnt tidigare kan stress vara bra för oss i kortare perioder. Det kan dock svänga fort, vilket kan innebära att vi tappar förmågan att koncentrera oss på våra arbetsuppgifter.
  • Irritation och dålig stämning brukar infinna sig rätt fort när arbetstagarna känner sig pressade. Det finns helt enkelt inte tid för artighetsfraser och samarbetet tenderar att bli lidande. När den goda stämningen försvinner brukar problemen eskalera.
  • De svåraste konsekvenserna brukar infinna sig när medarbetarna inte längre orkar med arbetet. Sjukskrivningar är både kostsamt för företaget och individen. När en person inte orkar längre brukar nämligen sjukskrivningen komma som en blixt från en klar himmel.
  • Det kan handla om en anställd som från en dag till en annan inte längre kan arbeta. Dennes arbetsuppgifter lämnas därför över till någon annan. Den här överföringen brukar vara problematisk ur flera perspektiv.
  • Det är nämligen svårt att ta över någon annans arbetsuppgifter utan förvarning. Generellt sett kan man säga att det tar lång tid att sätta sig in i en kollegas uppgifter. Det kräver med andra ord många arbetstimmar.
  • Personen som tar över arbetsuppgifterna kanske också måste sköta sina befintliga uppgifter. Detta skapar med stor sannolikhet en stressig vardag. Som du kanske märker leder detta till en dominoeffekt, där flera personer riskerar att drabbas av den bristfälliga arbetsmiljön.

Arbetsmiljön bör vara genomtänkt och strategisk för allas bästa. Du kan som sagt gå kurser för att lära dig att hantera stressiga situationer. Kurser på olika nivåer, https://basutbildarna.se/utbildningar/apv-1-2/

När stress är en del av vardagen

SVT skriver om problem med arbetsmiljön. Deras artikel är inriktad på yrken som av naturen är stressiga. Exempel på dessa yrken går att hitta inom polisverksamhet, sjukvård och räddningstjänst. Just poliser tränas för att kunna hantera stressiga situationer inom yrket.

Polismyndigheten har anpassat sin verksamhet för att kunna erbjuda en föränderlig arbetssituation. Det finns exempelvis möjlighet till att byta arbetsuppgifter för den som behöver en paus. Det finns bland annat kontorstjänster och andra tjänster som inte innefattar konfrontationer.

Sjukvården lider i mångt och mycket av samma problem. Här finns det däremot mindre möjligheter till att få lugnare arbetsuppgifter för den som är stressad. Samtidigt finns det tjänster som generellt sett erbjuder ett lite lugnare tempo.

Intensivvården och akutmottagningen brukar karaktäriseras av intensiva arbetsdagar. För att jobba på en sådan plats krävs det att man kan hantera hektiska situationer. Personer som arbetar inom sjukvården brukar dock vara medvetna om detta. Personer som inte är stresståliga brukar därför söka sig till andra yrken.

Räddningstjänsten är en annan arbetsplats som kan innebära extremt stressiga situationer. Deras vardag kan under flera dagar innebära städning, träning och underhåll av utrustning. Larmsamtalen har dock en tendens till att förändra denna arbetsmiljö på några sekunder.

Inom den här typen av verksamhet brukar man försöka att hitta rätt personal från första början. Utbildningen för att bli brandman är ofta väldigt krävande. Aspiranterna testas för att säkerställa att de klarar av stress och snabba beslut.

Sammanfattningsvis kan man säga att arbetsmiljön tillåts vara stressig på vissa arbetsplatser. Det finns däremot gränser för vad en människa ska kunna klara av. Av den anledningen bör arbetsgivaren kunna erbjuda en stundtals lugn arbetsmiljö som inte är så krävande.

Samtidigt bör enskilda personer vara medvetna om förutsättningarna innan de väljer yrke. Ett felaktigt val kan innebära utmattningssymptom och psykisk ohälsa.

Ett annat perspektiv

Göteborgsposten skriver om hur stress påverkar arbetsmiljön. Ibland krävs det inga större förändringar för att förbättra arbetsmiljön. Det kan exempelvis räcka med anpassade kontorsytor för varje individs specifika behov.

Kontorslandskap har blivit allt mer populärt med åren. Dessa kontorslandskap ska kunna öka samarbetet mellan medarbetarna. Man kan ta snabbare beslut och inkludera samtliga personer som berörs av ärendet.

Samtidigt riktas en del kritik mot dessa kontorslandskap. Kritiken bygger på att de öppna ytorna bidrar till att öka stressen. Öppenheten gör att man sällan kan prata i telefon i lugn och ro. Man hör ständigt kollegornas diskussioner.

Detta kan av förklarliga skäl upplevas som stressande, speciellt om kontoret saknar enskilda rum där man exempelvis kan ringa samtal som kräver diskretion.

Forskningen pekar på att många anställda i kontorslandskap istället bör tilldelas enskilda kontor. Detta ökar effektiviteten och skapar en lugnare arbetsmiljö. När man vill ta en diskussion med någon kan man med enkelhet gå till kollegans kontor och stänga dörren.

Samtidigt bör det poängteras att öppna kontorslandskap passar vissa personer. De mår bra av de öppna diskussionerna och ökar sin effektivitet i samråd med andra.

Sammanfattningsvis kan man säga att det är viktigt att varje person har ett val. En enskild kontorslösning är sällan rätt för hela personalstyrkan.